Föredrar namnet idrottsvägran faktiskt

Tjosan! 

Idag har det varit(är) idrottsdag! 
Min dag började såhär:


6.45 Emanuel väcker mig och drar i täcket. Jag svarar med att rulla ihop till en boll och skrika att jag är Skalman och att jag vägrar gå upp. 
6.50 Emanuel ger upp. Säger att han går ner och väntar och ber mig komma ner när jag är klar.
6.51 Jag somnar om.
7.20 Blir väckt för andra gången och ner släpad i hallen. Borstar tänderna och skyndar som faen. 
7.40 Anländer med tvärnit till tågstationen. Ber tyst för mig själv om en tågförsening men upptäcker istället att jag glömt plånboken. 
8.00 Efter en lysande morgon och ljuvliga upptäckter börjar batteriet i min mobil tryta och jag har skuld känslor upp över öronen för att Emanuel fått betala för både han och mig. Sitter också och planerar hur jag ska ta mig hem senare på kvällen utan plånbok. 


Sen var vi framme i strängnäs, och resten av dagen har sugit den med. USCH. önskar så hårt att jag stannat hemma i morse. Har känt mig lite:

Fick skäll av min handledare för att jag var negativ och drog ner alla andra i gruppen.

 I mitt huvud skrek jag utländska svordomar till henne men i verkligheten ursäktade jag mig med att jag var tvungen att ta hand om en vän som hade akut mens. 
Emanuel kommer hit snart också, han skulle äta där men ville komma hit och säga hej. Ja juste, jag drog ju. haha! Vi i artes11 var ju så jävla taggade alltsåå.. Vi kom dit, var med på dragkampen, ramlade och släpades en halvmeter. Efter det kände jag att jag uppfyllt mitt syfte, solade lite med rosa&julia och sen gick vi till hamnen och åt glass. De var lite duktigare än mig och gick tillbaka nu för Julia ska vara med i stafetten sen i slutet. UUUUUUUUUUUUUUUUUUSCH. 
Ska sova lite och plugga tyska. och latin. Värdelös dag ab.